cykel hem från martin utan musik i öronen. bara det kalla vinddraget. storstädning, dammsugning och slamsugning. eller ne, inte slamsugning. men det är ett roligt ord. lunch. möblerade om i rummet. sov. promenerade med jonathan johansson (som kommer till emmaboda!) och frös. så nu sitter jag i min säng, lyssnar till dan lissviks ord (ok, det är instrumentellt, men det talar lika tydligt som vilken retoriker som helst.) från sängens nya position ser jag fönstret. jag tror att det är bra. idag är lite av återupptäckandets dag. studio ramlade än en gång över mig som en nostalgisk snuttefilt, britta persson övertygade mig än en gång om att hon är mer än bara en singer/songwriter i mängden och jag insåg ytterligare en gång att hennes vattholmaröst nog är den finaste popexport norra uppsala någonsin kommer göra.
i taket lyser stjärnorna gjorde att hela mitt månadsförråd av tårar tog slut igår. så den som försöker få mig att gråta kan sluta hoppas. lagret är tomt.
Jag anar en utmaning! Jag ska nog få dig att gråta! Jag kommer att i lång tid planera en vecka av fullständig emotionell tortyr (då jag under mina resor märkt att detta är mer lämpligt för att få folk att gråta än vanlig kroppslig tortyr). Jag kommer att förverkliga alla dina farhågor, bekräfta all din osäkerhet i ett enormt maraton av episk elakhet! Jag kommer varken sova eller äta under mitt planerande och förverkligande, och jag kommer att kroppsligt späka mig för att få min plan att slå i lås! Jag kommer att lida, säkert gråta många gånger, men i slutändan kommer jag stå som vinnare av de tusen kronorna! Och då kommer alla veta att jag är Smarter than a fifth grader!
SvaraRadera